Topp 10 vulkaner i Georgien
När resenärer pratar om Georgiens berg är det oundvikligen Kazbegi-bilden som dyker upp — den stora konen som tornar upp sig över Dariali-ravinen, med militärvägen som slingrar sig längs dess glaciärklädda sluttningar. Det de flesta besökare inte vet är att Kazbegi självt är en vulkankon, och att landets södra platå — Javakheti- och Abul-Samsari-kedjorna — utgör ett av Kaukasus mest utbredda kvartära vulkanfält. Georgien ligger där den eurasiatiska och den arabiska tektoniska plattan konvergerar, en kollisionszon som driver både bergskedjeresningen och det vulkanism som format landskapet under de senaste miljoner åren.
Kazbegi — Den heliga vulkanen
Kazbegi (Mkinvartsveri på georgiska) reser sig till 5 047 meter och är Östra Stora Kaukasus ikoniska topp. Trots att den är permanent glaciärtäckt och inte aktiv i historisk tid är det en ung stratovulkan vars utbrott i sent pleistocen formade Dariali-ravinen och spridde lava och tefra över höghöjdszonen. Den berömda Gergeti Treenighetskyrkan, tronad på en klippsporre på 2 170 meters höjd, vilar på en lavaström från Kazbegis sluttningar. Historiska berättelser nämner fumarolisk aktivitet vid toppen, men aktuella mätningar finner bara residuala termiska anomalier.
Abul-Samsari-kedjan — En sköldvulkankam
Abul-Samsari-vulkankedjan i södra Georgien sträcker sig från den turkiska gränsen nordostöver mot Paravani-sjön, Kaukasus högsta sjö på 2 073 meter. Kedjan utgörs av överlappande kvartära sköldvulkaner och lavaplatåer, med Abul som högsta punkt på 3 301 meter. Landskapet är slående öppet: rullande lavafält, kraterjöar och subalpina ängar ovanför trädgränsen. Regionen är glesbefolkad av armenisktalande gemenskaper och nästan ingen organiserad turism förekommer.
Tavkvetili och Javakheti-calderan
Javakheti-platån hyser flera forntida calderas, med Tavkvetili som en av de större identifierade. Den calderaliknande sänkan är delvis fylld av Tabatskuri-sjön, en 15 kvadratkilometer stor sjö på 1 990 meters höjd som fryser till is varje vinter. Varma källor stiger upp längs den västra stranden, bevis på att Javakhetisystemet fortfarande bevarar geotermisk värme. Platån som helhet — svart basalt, kraterjöar och vid himmel — påminner om det isländska inlandet.
Sherckhota (Tergi-dalen) — Tvillingtopparna
Vulkanstrukturen känd som შერხოტა (Tergi-varianten) reser sig över Tergi- (Terek-)dalen nära ryska gränsen. Tillsammans med sin syster შერხოტა (Aragvi-varianten) längre söderut bildar den ett par kvartära lavadomer som djupt skurits ut av glaciärer. De exponerade bergsavsnitten avslöjar omväxlande lavaflöden och glaciärmorän — ett direkt arkiv av utbrott intersperserade med istider under sent pleistocen.
Mephisqalo — En dold topp
მეფისკალო (Mephisqalo) befinner sig i Trialeti-kedjan i centrala Georgien — en kvartär vulkan som fått nästan ingen uppmärksamhet i västerländsk vulkanologisk litteratur. Toppområdet bevarar rester av en grund krater och det omgivande lavaplateaut matar källorna för flera floder som rinner mot Kura. Trialeti-kedjan som helhet är en outforskad vulkanzon som skiljer Kartli-slättland från Javakheti-platån.
Khorisar — Lavaflöden över vingårdar
ხორისარი (Khorisar) är en vulkanstruktur i östra Georgien vars lavaflöden överlappas av några av världens äldsta vindruvsodlingsjordar, i vinregionen Kakheti. Kopplingen är mer än geografisk: vulkanbasalt vittrar till mineralrika jordar som vinodlare i Kakheti brukat i minst 8 000 år. Khorisar-flödena hör till de bäst daterade kvartära strukturerna i Södra Kaukasus vulkanbälte, med radiometriska dateringar som placerar huvudutbrotten kring 300 000 år sedan.
Tkarchet — Det pleistocena lavaplatåt
ტყარშეთი (Tkarchet) är ett lavaplatå i Meskheti-kedjan i södra Georgien, nära den turkiska gränsen. Basaltytorna bevarar ovanliga polygonala sprickmönster — jätteversioner av torksprickor som bildas i torrläggande lera — orsakade av termisk kontraktion under avkylning. Lokala herdar driver fårflockar över dessa ytor på sommaren, med djur som navigerar lavaavsatser med tryggheten hos ett långt stamminne av terrängen.
Shavnabada-kratern — Huvudstadens vulkan
შავნაბადას კრატერი (Shavnabada-kratern) ligger på en kulle ovanför Tbilisi, landets huvudstad. Trots att vulkanstrukturen är gammal och eroderad tillfogar den ett ovanligt lager till stadens identitet: Georgiens huvudstad ligger i en geologiskt aktiv zon där varma källor — källan till stadsnamnet, som betyder varma källor — stiger upp längs förkastningar kopplade till Kaukasus vulkanbälte. Kraterranden, numera en park, blickar ut över Mtkvari-dalen och den medeltida gamla stan.
Lervulkaner i Kura-depressionen
Georgien har också en liten lervulkanprovins i Kura- (Mtkvari-)depressionen öster om Tbilisi. Ტახტითეფას ტალახის ვულკანები (Takhtitepa-lervulkanerna) och ქილაკუპრას ტალახის ვულკანები (Kilakupra-lervulkanerna) är hydrauliska strukturer drivna av övertrycksatt naturgas och saltlake i det djupa sedimentbäckenet. Liksom Azerbajdzjans större lervulkanfält längre österut är dessa strukturer aktiva och erupterar periodvis kall lera och gas från flera öppningar.
Kheli- och Sadalkhokh-massiven
Gränszonen i Höga Kaukasus mellan Georgien och Ryssland bevarar ytterligare vulkanstrukturer, inklusive Хъелы хох (Kheli Khokh) och Шадилхох (Sadalkhokh) — höghöjds kvartära vulkanmassor nu djupt glaciärtäckta. Dessa toppar besöks sällan, tillgängliga enbart via flerdagars vildmarksvandring, och ger Georgiens vulkaninventar en expeditionskaraktär som starkt kontrasterar mot det relativt tillgängliga Javakheti-platåt nedanför.
På kartan
Georgiens vulkanlandskap sträcker sig från den glaciärtäckta stratovulkanen Kazbegi i norr till de öppna lavaplatåerna i Javakheti i söder, med dolda calderas, kraterjöar och lervulkaner däremellan. Den interaktiva kartan visar alla dokumenterade vulkanstrukturer i landet. Utforska Georgien på kartan för att följa Kaukasus vulkanbälte genom detta lilla men geologiskt fascinerande land.