Tio vulkaner att känna till på Kanarieöarna
Kanarieöarna ligger på den långsamt vandrande afrikanska plattan och matas från en djup mantelkälla, ungefär som Hawaii. Varje ö är en enda sköldvulkan (eller två som vuxit ihop), och hela systemet har under det senaste årtusendet producerat ett utbrott ungefär en gång per århundrade. La Palma 2021 är bara det senaste kapitlet.
1. Teide (Teneriffa)
Spaniens högsta berg (3 715 m) och centrum för den stora kalderan Las Cañadas. Räknas fortfarande som aktiv, med fumaroler vid toppen. Linbanan går upp till 200 m under toppen; sista biten kräver tillstånd.
2. Tajogaite (Cumbre Vieja, La Palma)
Sprickutbrottet 2021 längs Cumbre Vieja-åsen — 85 dagar av strombolisk och effusiv aktivitet som förstörde över 3 000 byggnader och lade till ny mark åt västkusten. Det avsvalnade lavafältet är i dag forskningsområde och långsam besöksrunda.
3. Pico Viejo (Teneriffa)
Den andra toppen i Teide-Pico Viejo-komplexet, 3 135 m, med en djup krater. Nås via en lång traversering från Teideleden.
4. Caldera de Taburiente (La Palma)
Ingen klassisk vulkankaldera utan en erosionskaldera urgröpt i en två miljoner år gammal sköldvulkan. En enorm amfiteater med tallskogar och en 1 500 m djup centraldal.
5. Timanfaya (Lanzarote)
Utbrottsserien 1730–1736 begravde en fjärdedel av Lanzarote under lava och fastställde öns vulkaniska identitet. Geotermisk värme vid besökscentret tillagar fortfarande kött över ett öppet borrhål.
6. Corona (Lanzarote)
Ett 2 km långt lavatube från Coronavulkanen — ett av världens längsta — delvis öppet som Jameos del Agua och Cueva de los Verdes. Vulkanen ovanför är geologiskt vilande.
7. Caldera de Bandama (Gran Canaria)
En nästan perfekt maar några kilometer söder om Las Palmas, med kant som kan vandras och en vingård på botten. En påminnelse om att även Gran Canaria hör till den aktiva linjen.
8. El Hierro (Tagoro, undervattens)
Det undervattensutbrott 2011–12 utanför El Hierros sydkust som producerade flytande pimpstensflottar men aldrig bröt ytan. En påminnelse om att kanariekretsen är, och har varit, huvudsakligen marin.
9. Roque de los Muchachos (La Palma)
Toppen på 2 426 m i den eroderade La Palma-skölden, krönt av Roque de los Muchachos-observatoriet. La Palmas mörka himmel är i sig en vulkanisk gåva.
10. Garajonay (La Gomera)
La Gomeras topp på 1 484 m och hjärtat i en av världens sista lagermolnskogar. Den ursprungliga skölden är äldre och utdöd, men den vulkaniska berggrunden styr fortfarande öns hydrologi.
Hur kedjan fungerar
Kanarieöarna växer på en långsam platta över en mantelkälla. De äldsta öarna (Lanzarote, Fuerteventura) är cirka 20 miljoner år gamla, La Palma och El Hierro under 2 miljoner och fortfarande i tillväxt. Utbrotten är vanligen basaltiska och effusiva — långa lugna lavaströmmar snarare än explosioner.
Säkerhet och tillträde
Teide kräver tillstånd som bokas veckor i förväg. Lavafältet från 2021 på La Palma är på vissa ställen fortfarande varmt och stängt utanför markerade leder. Timanfaya på Lanzarote besöks med guidebuss genom det skyddade kärnområdet. Kontrollera alltid INVOLCAN-meddelanden innan du närmar dig aktiva områden.
På kartan
Öppna kartan och filtrera på Kanarieöarna för att se sju sköldar spända som ett snöre tvärs över Atlanten — i väst frisk aktivitet, i öst 20 miljoner år gamla eroderade sköldar.